Är peptider lagliga i Sverige? Regler 2026

Fyra regelverk som svarar på olika frågor

Frågan om laglighet består i praktiken av flera frågor. Ett ämne kan saknas i förteckningen över dopningsmedel och ändå vara ett läkemedel, och det kan vara förbjudet i idrotten trots att svensk lag inte nämner det.

Så avgörs om en produkt är ett läkemedel

Enligt 2 kap. 1 § läkemedelslagen är ett läkemedel en substans som tillhandahålls med uppgift om att den förebygger eller behandlar sjukdom, eller som kan användas på eller tillföras människor eller djur för att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan. Läkemedelsverket sammanfattar de två leden som produktens marknadsföring och dess medicinska egenskaper. Det räcker att ett av dem är uppfyllt.

I vägledningen ”Läkemedel eller inte läkemedel” beskriver myndigheten en helhetsbedömning av varje produkt, där bland annat syftet, beredningsformen, innehållet, marknadsföringen och användningssättet vägs in. Vägledningen är inte rättsligt bindande. Läkemedelsverket och Tullverket kan ta ställning till klassificeringen när de fattar beslut i sin verksamhet, och besluten kan överklagas till domstol. Ingen myndighet fattar ett klassificeringsbeslut som svar på en allmän fråga.

Om injektionsprodukter skriver Läkemedelsverket att en produkt som ska injiceras ska uppfylla reglerna för läkemedel eller medicinteknik för att få säljas, oavsett hur den marknadsförs och vad den innehåller. Ett läkemedel får enligt 5 kap. 1 § som huvudregel säljas först när det har godkänts eller registrerats. Marknadsföring av humanläkemedel som inte är godkända är förbjuden enligt 12 kap. 1 §.

Vad Läkemedelsverket har publicerat om peptider

Vi har inte hittat något samlat ställningstagande från Läkemedelsverket om peptider som säljs som forskningsmaterial. Det som finns gäller enskilda ämnen och ärenden. Om melanotan 2 står på myndighetens informationssida, senast ändrad den 10 oktober 2025, att all försäljning är olaglig och att Läkemedelsverket avråder från all användning. I ett forumsvar den 9 februari 2026 skriver myndigheten att ämnet är olagligt att sälja och marknadsföra i Sverige.

Den 7 oktober 2024 förbjöd Läkemedelsverket ett bolag att saluföra produkter för oralt bruk med ”peptider” som såldes med påståenden om sjukdomar och skador. Förbudet förenades med ett löpande vite om 30 000 kronor. Beslutet gällde hur produkterna presenterades.

Om semaglutid och tirzepatid varnar myndigheten för förfalskningar och för ampuller med fel mängd, andra substanser eller ingen verksam substans alls. I rapporten om olaglig läkemedelsförsäljning på internet, daterad den 30 januari 2026, finns retatrutid bland sökorden för viktminskningsläkemedel baserade på GLP-1. Enligt ClinicalTrials.gov pågår fas 3-studier av retatrutid, bland annat NCT06662383. Någon text från Läkemedelsverket som nämner BPC-157 har vi inte hittat.

• Retatrutide: publicerade studier och status
• BPC-157: forskning och regler

Dopningslagen gäller grupper av ämnen

Lagen (1991:1969) gäller syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat, tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktion eller frigörelse av testosteron eller tillväxthormon. Sådana medel får enligt 2 § inte föras in, överlåtas, framställas, förvärvas i överlåtelsesyfte, bjudas ut till försäljning, innehas eller brukas annat än för medicinskt eller vetenskapligt ändamål. Dopningsbrott ger enligt 3 § fängelse i högst två år. För grovt brott är straffet enligt 3 a § fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Olovlig införsel bestraffas enligt smugglingslagen.

Folkhälsomyndigheten skriver att lagen omfattar grupper av substanser och generellt färre ämnen än idrottens regler. En expertgrupp ger ut en inofficiell, vägledande förteckning. Utgåva 16 från den 29 mars 2021 tar bland annat upp CJC-1295, GHRP-2, GHRP-6, hexarelin, ipamorelin och ibutamoren (MK-677) som medel som frisätter tillväxthormon. Förteckningen är inte heltäckande. Ämnen som saknas i den kan ändå vara dopningsmedel, och det är domstolarna som avgör.

WADA:s dopinglista för 2026, som Antidoping Sverige har översatt, gäller idrottsutövare och är bredare. Den nämner BPC-157 under S0, icke godkända substanser, och CJC-1295, sermorelin, tesamorelin, ipamorelin, ibutamoren och TB-500 under S2. BPC-157, TB-500, sermorelin, tesamorelin, retatrutid och melanotan 2 finns inte i utgåva 16 av expertgruppens förteckning.

Införsel med post: olika regler inom och utanför EES

Läkemedelsverket anger att läkemedel inte får skickas till Sverige från ett land utanför EES. Från ett EES-land får läkemedel för personligt bruk skickas om de är köpta på apotek eller motsvarande, godkända i både Sverige och avsändarlandet och, när de är receptbelagda, utskrivna av en behörig förskrivare inom EES. Mängden får motsvara högst ett års förbrukning. Narkotika- och dopningsklassade läkemedel får aldrig skickas till Sverige med post.

Tullverkets sida om medicin på nätet, uppdaterad den 26 augusti 2026, säger att en privatperson inte får ta emot läkemedel från ett land utanför EES, oavsett typ. Tullverket skriver också att ett preparat som är klassat som läkemedel i Sverige lyder under svensk lag, oavsett hur det är klassat i ett annat land. Läkemedelsverket uppger att Tullverket kan stoppa sådana paket och att även en produkt som säljaren kallar ”dietary supplement” kan vara ett läkemedel enligt svensk lag.

Lagens huvudregel i 9 kap. 1 § är att läkemedel får importeras från ett land utanför EES endast av den som har tillverkningstillstånd eller ett särskilt importtillstånd. Läkemedelsverket får besluta om sådant tillstånd bland annat för läkemedel som ska användas för annat ändamål än sjukvård.

Om innehav skriver Läkemedelsverket i ett forumsvar, publicerat den 1 september 2025, att det inte finns särskilda regler mot att inneha eller använda ett köpt läkemedel. Samma svar påpekar att andra regler kan göra en produkt olaglig att inneha eller använda, till exempel om den innehåller narkotika eller ett dopningsmedel.

Research Use Only och det som inte är avgjort

Märkningen Research Use Only är säljarens beskrivning av avsedd användning. Klassificeringen görs av myndigheten i en helhetsbedömning där syftet är en faktor bland flera, tillsammans med innehåll, beredningsform och hur produkter med motsvarande innehåll normalt används. Vi har inte hittat någon text där Läkemedelsverket uttalar sig om den märkningen på peptider, och ingen källa som säger att märkningen ändrar klassificeringen.

För BPC-157, TB-500, GHK-Cu och retatrutid har vi inte hittat något publicerat klassificeringsbeslut från Läkemedelsverket. Ämnena nämns inte heller i expertgruppens förteckning över dopningsmedel. Deras ställning enligt läkemedelslagen och dopningslagen går därför inte att läsa ut ur en lista. En bedömning görs först i ett konkret ärende hos Läkemedelsverket, Tullverket eller en domstol.

ArcticAminos material säljs endast för laboratorieforskning. En etikett, ett analyscertifikat eller en orderbekräftelse ersätter inte de tillstånd som lagen kan kräva. Den som ansvarar för ett forskningsprojekt behöver själv klarlägga ämnets status och vilka krav som gäller för anskaffning och införsel.

• Vad ett analyscertifikat kan dokumentera

Vanliga frågor